Qela - Mamma till Nathaniel

Jag har ett nytt förhållande, och jag VET att folk
tänker ' men gud, hon och hennes ex gjorde nyss slut
har hon redan glömt och gått vidare? '

Nej jag har inte glömt. Aldrig, han har en speciell plats i mitt
hjärta, han var min första kärlek och vi gick igenom otroligt mycket
tillsammans. Men gått vidare? Ja.
Det var han som inte ville ha med mig i sitt nya liv men man kan
inte sitta och grubbla över det. Jag mådde skit i tre veckor, jag
gick ner i vikt, jag hade röda ögon konstant, jag skrattade aldrig,
när jag var ute gick jag i samma takt som en snigel och tittade rakt
fram som en zombie. Kan ni förstå hur det känns när till och med min
mamma blev rädd och ledsen över och för mig?
Jag vill såklart vara vän med han, det är nog snarare han som inte vill
vara vän med mig.

Jag har valt en ny väg i livet nu, jag arbetar i ett år, har en pojkvän
som gör mig glad. Alltså, som jag har sagt innan, riskerar man inget,
vinner man inget. Och det är sant.
Om jag nu har hittat en kille, som faktiskt gör mig glad, får mig att skratta,
som jag verkligen gillar, ska jag bara släppa honom då för att ' det är för tidigt ' ?
Nej jag tror inte det va. Det här är mitt val, och jag är glad över det valet.
Jag vet att Lawin också kommer att hitta någon, om han inte redan har gjort
det? Och jag önskar honom all lycka här i livet. Det gör jag verkligen, för han
har betytt, och betyder väldigt mycket för mig, som en vän.
Vi hade en fin tid tillsammans, vi utvecklades tillsammans, men det kanske blev mer
vänskap på slutet? Det känns som det nu iallafall.

Så sluta tänk att det är för tidigt, för jag vet vad jag
har gjort och jag är jätteglad över mitt val.
Varför kan inte vissa människor glädja sig
åt andras lycka?